Emmy

I fredags firade jag en födelsedag med många fina vänner som senare skulle bege sig till Etage, jag åkte hem.
I två månader har jag sovit på ett litet trångt varmt loft, nästa helg flyttar vi in i huset.
Varenda dag undrar jag vad jag gör i lilla borlänge? Om nio månader tar jag studenten.
Har sovit ensam i några få nätter, men imorgon får jag pussas hela natten.
Jag har läst 48 sidor i boken, av 538...
Jag kör bil med "Övningskör"-skylten, men fyller år och tar körkort om två månader.

Det spelar ingen roll om det handlar om att stå ut tills imorgon eller om nio månader eller om fyra år, bara man har ett mål. Jag har nog miljoner mål, små mål som går att genomföra på två sekunder, och stora mål som kommer ta år att genomföra. Men mål. Allt handlar nog om att ha mål. För att ta sig frammåt och tänka frammåt och inte stanna i gårdagen. För att glädjas över något som händer och slänga bort den där sura munnen som kom fram för en kvart sen av en väldigt töntig anledning. Jag tror att målen hjälper oss att se frammåt och släppa jobbiga och tråkiga saker, men också för att lämna härliga unga år bakom sig och så småning om träda in i vuxenlivet.
Även om det är jobbigt en liten stund nu, så får man ge sig själv en liten spark i rumpan och tänka "var har du dina mål?". Man får börja med att nå ett litet mål för att komma på fötter, och sen är det bara att fortsätta i samma riktning.

Min lilla lista här ovanför gör att jag bara håller ut, för FAN vad det är värt att vänta, längta, lida och stå ut när målet väl är nått. Fan vad värt.