Emmy

Sitter kvar i skolan trots att jag slutade vid halv elva. Skriver på ett tal jag ska hålla på svenskan. Det är både svårt och jobbigt och jag har nästan en klump i halsen. Kommer jag kunna hålla det här talet? Borde jag skriva om det? Korta ner? Förlänga? Jag vet i alla fall att när jag håller det här talet kommer jag hålla det till min största förebild i världen och det blir nog bra hur jag än gör. Men jag vill ju såklart att det ska vara ett sånt där tal där åhörarna sitter med tårar i ögonen, kan jag skriva ett sådant tal?

Måste fortsätta nu så jag blir klar någon gång.

Mamma, jag älskar dig!